All bokbusspersonal hälsas varmt välkommen, och tio bussar får också vara med på konferensen. Först till kvarn gäller för bussarna, för övriga gäller att sista anmälningsdag är 23 mars. Läs hela programmet och anmäl dig här.

Future Work Skills 2020 från Apollo Research Institute

Vad har du själv för tankar om detta?

Here’s an excerpt:

The concert hall at the Sydney Opera House holds 2,700 people. This blog was viewed about 12 000 times in 2011. If it were a concert at Sydney Opera House, it would take about 4 sold-out performances for that many people to see it.

Click here to see the complete report.

Torsdag 16 februari genomfördes vår Kickoff för KUB-projektet-KUB= Kompetensutveckling (för) bibliotekspersonal.
Samtliga bibliotekschefer, länsbibliotekarier och länskonsulenter från våra fyra län var inbjudna, dessutom tre föreläsare. Oscarssalen på Piperska muren var fylld av de 67 deltagarna.

Anna-Christina Rutquist och projektledaren Claes Åsenbladpresenterade projektet, organisationen, mål och syfte. Information från ESF-rådet gavs samt en bild av processen under mobiliseringsfasen. Efter denna inledning på dagen så var det dags för de tre inbjudna föreläsarna Maivor Hallén, bibliotekschef på Högskolan i Gävle, Fredrik Lindgren, regioncoach och processtöd för arbete med tillgänglighet i ESF-projekt och  Greger Hjelm, organisationskonsult från Rörelse & Utveckling att ta vid.

Gå in och läs mera på vår KUB-blogg!

KUB, ett projekt medfinansierat av 

Den webbaserade kursen i sociala medier, delning.nu, har fått förlängd livstid, i första hand tom 30/6 2012. Allt material finns tillgängligt, men supporten är mer begränsad än under 2011. Den förlängda livstiden bygger på att ett antal av landets konsulenter anmält sig som handledare till kursen. Passa på!

Vad säger ni om den här bilden?

Samma år kom gjorde Lotten Bergman en förstudie på uppdrag av projektet Öppna bibliotek, “Bibliotekens virtuella kontakter med barn och ungdomar – Hur ser de ut och hur kan de utvecklas?”

Diskussionens vågor har gått höga sedan dess,  men vad händer egentligen konkret i frågan, och framför allt, hur vill vi att utvecklingen skall gå vidare?

I Gävleborg pågår arbetet för fullt med att ta fram en ny webb, och vi som arbetar med den är naturligtvis mycket medvetna om att barnens perspektiv  är en viktig del av arbetet.

Den 28 mars arrangerar Länsbibliotek Gävleborg Uppsala en heldag i Gävle under rubriken “På spåret- vart är vi på väg?”

Redan spikade medverkande är Cay Corneliuson från Statens Kulturråd och Katarina Dorbell, Barnens bibliotek.

Vi kommer också att få höra hur man arbetar med frågan i redaktionen för Uppsala läns nya bibliotekswebb, Bibli.se,så här ser det ut  under deras flik “Barn”.

Fler programpunkter plus inbjudan (som gäller både Gävleborg och Uppsala) kommer, så vik dagen redan nu! Se mer detaljerad info om tid och plats i vårt kalendarium.

Dansa, lyssna, läsa – Knacka på
Hur gör man för att dansa en bok? Tänk er en röd ryggsäck, en bok, en gul vattenkanna och annan rekvisita, en cd med nyskriven musik, en metodhandledning som visar hur man kan använda materialet. Det är bara att köra igång – på förskolan, på biblioteket eller hemma.
Dansa, lyssna, läsa – Knacka på har tagits fram av Musik Gävleborg och Länsbibliotek Gävleborg Uppsala under hösten 2011. Statens Kulturråd har delfinansierat projektet.
Dansa,lyssna, läsa – Knacka på är baserat på Anna Clara Tidholms uppskattade bok Knacka på som är en bok full av dramatik för ett litet barn. Materialet innehåller nyskriven musik av Björn Börjesson och scenografi av Kajsa Alman. Koreografen Sophia Ferlin Månsson har tillsammans med barnen tagit fram en metodhandledning.
Den har en poetisk text som stimulerar till språk och rytm. Att dansa och röra sig till boken kan ses som ytterligare en dimension i det lässtimulerande arbetet. Dans och musik är universellt!
Vi vill också att projektet ska leda till språkutveckling för små barn. Nu är första delen av projektet klart och ska introduceras i länets kommuner. Hur funkar det? Är ni nyfikna? Tinne Wennerholm vet mer, christine.wennerholm@lg.se

Åse Hedemark, fil dr, berättade utifrån forskningsprojektet och rapporten “Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek”. Kanske har du redan läst rapporten som kom för ett år sedan, om inte kan du se fram emot många tankeväckande inblickar i hur de intervjuade barnen resonerar! Tre olika förhållningssätt till läsning framträder: lustfylld läsning, läsning som tvång och instrumentell, nyttoinriktad, läsning. Hur fungerar samarbetet mellan skolan och biblioteken? Om många barn upplever att det är fokus på kvantitativ läsning och att tid till efterföljande reflektion saknas – hur kan biblioteken möta det behovet? Hur kan biblioteken bli bättre på att knyta an till barns olika förhållningssätt till läsning? Hur kan biblioteken ge större utrymme för deltagande i mer än bokrelaterade aktiviteter? I anslutning till rapporten finns en studiehandledning som innehåller diskussions- och gruppövningar. På Svensk Biblioteksförenings hemsida kan du ladda ner studiepaketet Barn berättar som även innehåller en Power Pointpresentation.

Sedan följde ett samtal mellan Åse Hedemark, Marie Johansen och Pia Borrman från Regionbibliotek Stockholm som kom att kretsa mycket kring begreppet delaktighet. Vad lägger vi in i det ordet? Det hänvisades till det som Amira Sofie Sandin pekar på i boken Barnbibliotek och lässtimulans. Delaktighet, förhållningssätt, samarbete – att  ordet delaktighet ofta används när det man syftar på snarare är deltagande. Delaktighet innebär mer aktivt deltagande, med reella påverkansmöjligheter, något utöver det att vara inbjuden att delta i en aktivitet. Hur kan barn involveras på ett tidigare stadium, hur fånga upp deras behov redan innan nya projekt initieras? Hur öka barns engagemang och inflytande? Hur gör man nivån av delaktighet tydlig så att det framgår vad barnen kan förvänta sig? Planeras återkoppling till barnen in, hur får de ta del av resultatet? Hur marknadsförs bibliotekens erbjudande i förhållande till skolan? Är barnen förberedda på vad som ska hända när de kommer på biblioteksbesök? Hur kan biblioteken jobba med metodutveckling, till exempel nya sätt där barn tipsar barn? Det konstaterades att det finns mycket att jobba vidare med.

Barbro Bolonassos från Fisksätra bibliotek och Amelie Tham från Fisksätra Museum berättade om sitt långa samarbete, där de bland annat tagit initiativ till ett lokalt kulturpolitiskt program för Fisksätra. Barbro Bolonassos beskrev hur Fisksätra bibliotek jobbar med profilen @rena för demokrati. Olika sätt att skapa delaktighet har varit en tydlig inbjudan att utforma egen verksamhet, att formulera drömmar, att ha eget ansvar, att inta scenen: att läsa, spela, skapa och berätta, att träffas och att samtala. Hon betonade hur många nya idéer som kan fångas upp när man tar sig tid att spontant sitta ner och prata med besökare i biblioteket.  Amelie Tham berättade hur Fisksätra museum prövar och iscensätter nya former för vad ett museum kan vara i en både lokal och global samtid. Museet samlar in och ställer ut Fisksätrabornas livsberättelser och bygger nya berättelser av barns och ungas frågor om samhället och om världen. Hur gör man kulturarv och kultur? Hur gör man kunskap? Hur gör man medborgarskap och demokrati? Vad är det som sker när barn erövrar ett nytt estetiskt språk? En viktig erfarenhet som hon hade med sig in i arbetet, var något som framgått vid utvärderingen av andra projekt där barn inbjudits att skapa: Att syftet med projekten ofta blir oklara för barnen, att de lägger tid och energi på att förstå vad de vuxna menar. Att det är viktigt med en introduktion och att det framgår för barnen hur delarna hänger ihop och att uppföljning sker. Ge samtal med barn tid! På museets hemsida finns bland annat flera animationsfilmer som barn har skapat tillsammans.

Eva Fred från Kultur i Väst och Marli Pettersson från Partille bibliotek berättade om aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete med inriktning på barnbiblioteksverksamhet. Kultur i Väst har arrangerat en kurs för barn- och ungdomsbibliotekarier där forskaren Lena Folkesson var handledare. Kursen var ett försök att minska glappet mellan forskning och praktik. Specifikt för den här metoden är att den är praktikorienterad, att den tar utgångspunkt i den egna verksamheten. Deltagarna jobbar med att formulera ett problemområde för sitt utvecklingsarbete. Sedan väljer de varsin aktion som följs upp av observation, reflektion och analys. Marli Pettersson berättade ur sitt perspektiv som kursdeltagare. Ta del av fler av deltagarnas reflektioner i rapporten: Att synliggöra och förändra vardagen. Aktionsforskningsbaserat vardagsarbete.